I veckan gick Texas senator Ted Cruz ut och anklagade Biden för att bry sig mer om Parisborna än om sina egna medborgare. Att en senator tror att Parisavtalet handlar om klimatet i Paris är väl en sak, men det blir ändå uppförsbacke när han luftar sina tvärsäkra kunskapsluckor. För andra, som kanske inte heller har hela bilden klar för sig, lyssnar och får vatten på sina rostiga kvarnar.
Så, veckans inlägg får handla om kunskapsluckor. Vi sitter alla på dem; det är bara att erkänna. Problemen uppstår dock när beslut tas på okunskapens tvärsäkra altare. När Anders Ygeman, som ju faktiskt är Sveriges energiminister, tror att vätgasfrågan handlar om att välja mellan elbilar och bränslecellsbilar får det konsekvenser, eller åtminstone riskerar att få konsekvenser om det inte finns modiga och kunniga nejsägare omkring honom. Och så verkar det tack och lov vara, för nu har Energimyndigheten iallafall fått i uppdrag att ta fram en nationell strategi.
Men okunskap sätter också käppar i hjulen i ett bredare perspektiv. I onsdags släppte Cradlenet en rapport om cirkularitet. Den bygger på intervjuer med experter, forskare och 35 stora (Large Cap) svenska bolag. Den visar tydligt att brist på kunskap är ett hinder för företagen att börja titta på cirkulära affärsmodeller. De tror i princip att det handlar om återvinning och fastnar där. Men frågan om cirkularitet är ju större än så.
- Hur får vi företag att tillverka saker som håller längre?
- Hur får vi företag att designa saker som går att reparera, där delar går att byta ut?
- Hur skapar vi enkelt cirkulära affärsmodeller som går ut på att saker håller, där man hyr ut istället för att sälja prylar?
- Hur skapar vi hållbara och lönsamma system för återvinning när saker tagit slut?
- Hur får vi människor att ge bort eller sälja saker som de inte längre använder?
- Hur får vi människor att dela på saker som används sällan?
Experterna i rapporten pekar också på det är svårt (dyrt) för stora företag att ställa om till cirkulära affärsmodeller eftersom de linjära värdekedjorna är så cementerade. Mycket enklare för start-ups som börjar från scratch.
Men vänta nu. Är inte det anledning nog för de stora företagen att snabbt som ögat ta kostnaden och böja till sina linjära värdekedjor till cirklar? Eller är de helt tvärsäkra på att gammal är äldst och att de därmed kan fortsätta i sina gamla, linjära fotspår? I sådana fall har vi anledning att bli väldigt oroliga. För vi har varken tid eller råd att inte agera. Täpp till kunskapsluckorna och börja agera är ni snälla.
Bilden får illustrera vikten av att ge sig ut på sjön när farhågorna blir för omfattande. Långfärdsskridskor i motljus löser nämligen de flesta frågor. Det är vi helt tvärsäkra på.
