Hållbarhetsrapporterna för 2020 står som spön i backen och det är hög tid att sätta tänderna i nästa. Jo, det är sant. Det är nu det börjar. Vi bjuder på en trendspaning dagen till ära, med förhoppningen att det ska hjälpa dig att komma igång.
Du som känner oss eller har följt oss ett tag har säkert märkt att vi har en tendens att gräva ned oss i både det ena och det andra. Just nu handlar diskussionerna på kontoret väldigt mycket om vem som äger fjället, hur man lättast tar sig med tåg till Barcelona och inte minst om konstgräs, men den frågan tarvar ett helt eget inlägg, så idag får det handla om hållbarhetsrapportering. Där är vi ständigt nedgrävda, letandes efter trendbrott, spännande grepp, imponerande väsentlighetsmatriser eller ovanligt snygga GRI-index.
KPMG ger ut en rapport om hållbarhetsrapportering i världen varje år. 5 200 företag i 52 länder undersöktes 2020, varav 100 svenska. Årets rapport tar för första gången upp biologisk mångfald. Även om företagen är yrvakna där är vi ganska säkra på att det kommer ett trendbrott nu när nu TNFD (Task Force on Nature Related Financial Disclosures) lanseras som ett komplement till TCFD (Task Force on Climate Related Financial Disclosures)- alltså ramverken för att rapportera vilka risker förändringarna i biologisk mångfald respektive klimatförändringarna har på ditt företag. Det räcker alltså inte att bara titta på sin egen påverkan på världen. Investerare och andra vill även veta hur världen påverkar företaget.
Något som är spännande att se är att Japan och Mexico är bäst i klassen på hållbarhetsrapportering, men att även Frankrike, Indien och Malaysia kommer starkt. I Sverige har 98% av de 100 största företagen en hållbarhetsrapport. Jo, det är lagkrav på att alla ska ha det, men två verkar ha missat det.
GRI – fortsatt vanligaste ramverket
GRI fortsätter att vara den mest dominerande standarden för hållbarhetsrapportering (ungefär två tredjedelar av de största företagen använder det) och det är väl ingen skräll. GRI kan verka skrämmande till en början, men våra kunder har insett hur otroligt hjälpsamt det är – även om alla inte rapporterar enligt det fullt ut. Börja med de tio principerna så har du kommit en bra bit på vägen:
GRI:s principer för innehåll
- Intressentinvolvering
- Hållbarhetskontext eller sammanhang
- Väsentlighet
- Fullständighet
GRI:s principer för kvalitet
- Noggrannhet
- Balans
- Tydlighet
- Jämförbarhet
- Pålitlighet
- Tid (aktualitet)
Agenda 2030
Agenda 2030 är ett fantastiskt kommunikationsverktyg, men det är många som kämpar med att använda det på rätt sätt. Det funkar inte längre att bara slänga ut ett gäng mål på sin webbsida och säga att man bidrar. Intressenterna är mer pålästa än så, men det har vi skrivit ett helt eget inlägg om där du kan få tips på hur man gör. KPMG:s rapport visar också att allt fler företag använder Agenda 2030 i sina rapporter – I Sverige gör 82% det jämfört med 96% i Tyskland som ligger i topp. Men det här är ett område där företagen blir svajiga, tappar den strategiska riktningen, blir obalanserade och missar att koppla målen till affärsmålen. Det är synd, eftersom vi inte har så många år på oss att nå målen. Här finns definitivt förbättringspotential och vi kommer att få se en skärpning under 2021. Det mest populära målet 2020 var nummer åtta – anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, det minst populära var nummer 15 – ekosystem och biologisk mångfald. Intressant i sig.
Vad är lagkravet för hållbarhetsrapportering?
Svenska företag och organisationer som kommer upp till två eller alla tre av följande villkor under de två senaste räkenskapsåren har krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport:
- Medelantal anställda: 250
- Omsättning: 350 miljoner kronor
- Balansomslutning: 175 miljoner kronor
Enligt Ekonomifakta är det endast 0,1% av Sveriges företag som har mer än 250 anställda, så det gäller ett tusental företag. Rapporten ska innehålla tillräckligt mycket information om de tre hållbarhetsaspekterna (social, ekonomisk och miljömässig) så att man som intressent förstår hur företaget förhåller sig och agerar i dessa frågor. Det är egentligen ganska låga krav, eller hur? Du kan ta med din hållbarhetsredovisning i förvaltningsberättelsen så är det klart sedan.
Men grejen är att allt fler börjar se kraften i hållbarhetsrapporten. Den har definitivt gått från att vara ett måste och en skrivbordsprodukt till att generera värde både internt och externt. Många använder den i alla sina kundmöten. En av våra kunder använder sin metodiskt i sina möten med leverantörer för att bli tydligare i sin kravställning, samt i diskussionerna med kommunen, miljöförvaltningen och andra instanser för att visa vad de gör och hur de jobbar. Andra ser den som employer branding och använder den som utbildningsmaterial. Om man har insett kraften i att samla ihop sitt hållbarhetsarbete i en hållbarhetsrapport så behöver den ju vara både sann och trovärdig. Där kan GRI-ramverket hjälpa till, liksom Agenda 2030.
Vi kan också hjälpa till såklart. Hör av dig!
