Vart är vi på väg?

Det här är en sorglig graf. Den kan sannerligen få den mest optimistiske att tappa gnistan.

Källa: Wolgang Knorr

Svante Arrhenius beskrev redan 1896 hur koldioxidutsläpp hänger ihop med klimatet. Sedan dess har de globala utsläppen ökat exponentiellt. Visst, det är små minihack i kurvan här och där, men hacken stavas finanskris och pandemi snarare än långsiktiga och allvarliga försök att vända kurvan.

Igår kom ytterligare en rapport från IPCC, FN:s klimatpanel. Rapporten visar tydligt vart vi är på väg. Man skulle kunna göra ett På-spåret-avsnitt av det hela:

10 poäng

Resan går från den geologiska epoken Holocen, den som under nästan 12 000 år bjudit på ett stabilt och trivsamt klimat, perfekt för en fin resa för mänskligheten.

8 poäng

Vi passerar den industriella revolutionen och två världskrig, och gör därmed kolet, oljan och gasen till kungar. Det borde inte vara någon skräll att vi är ute på tunn is; Svante har ju som sagt redan berättat det för oss.

6 poäng

Vi samlas i Japan och skriver på Kyotoprotokollet. Året är 1997 och vi har fortfarande en fin resa tillsammans med hopp om framtiden, bara vi håller vad vi lovar.

4 poäng

Färden har tagit oss till Paris där vi skriver på Parisavtalet 2015. Nu lovar vi med emfas att ta tag i det här med fossila utsläpp.

2 poäng

Nu har det börjat storma rejält, brinna, torka och översvämma. Djur och växter utrotas på löpande band, havet stiger och försuras, glaciärerna smälter och tundran likaså. Kunskapen finns och lösningarna finns, men den politiska viljan är märkligt låg.

Vägskälet

Var svaret för enkelt? Tog du det redan på tiopoängsnivån? Det som skiljer just det här På-spåret-avsnittet från alla andra är dock att det finns flera svar. Vi har faktiskt, fortfarande vid två poängsnivån, möjlighet att byta resmål. Om vi vill.

Vi hör flera röster nu som kräver att vi måste ta en paus i klimatfrågan för att de globala leverantörskedjorna svajar. Det är krig och därmed undantagstillstånd för väldigt många människor, på väldigt många sätt, men det hjälper inte; det finns ingen pausknapp på klimatförändringarna. Om vi vill byta destination för vår På-spåret-resa måste vi klara av att agera på flera plan samtidigt, men inte släppa klimatfrågan.

Jag pratade nyss med en av våra kunder som berättade att företaget minskat användningen av fossila bränslen i sin polska fabrik med 50% sedan 2019. Vägen är tydligt utstakad för en snabb resa mot nollutsläpp med hjälp av modern teknik, kluriga lösningar och ett fantastiskt engagemang som bara växer. Det finns fler goda exempel. Kunskapen finns, lösningarna finns och här finns även viljan. Vi träffar företag varje dag som gör vad de kan för att bidra till en hållbar framtid och insikten hos världens ledare ökar, förhoppningsvis i exponentiell takt. Det ger hopp.

Kan vi tillsammans se till att den där kurvan som ligger högst upp i det här inlägget inte fortsätter på sin utstakade kurva? Vi kan, men bara om vi vill.

Fork in the road