Förra veckan var det 38 grader varmt i norra Sibirien. Skönt! Barnen kunde bada i smältvattnet från permafrosten. I den egna källaren kunde man efter ett par dagars brutalhetta hitta ett och annat barn som fällt ut solstolen i den ganska kaotiska tvättstugan. Där var det svalt. Man vänjer sig.
Men ska man vänja sig? Skogsbränder, nya spännande skadeinsekter, översvämningar, djurarter som utrotas i snabb takt och besynnerliga sjukdomar är bara några konsekvenser vi måste hantera i spåren av stigande temperaturer. Man kanske, kanske, kan vänja sig, men vi tror att världen behöver fler människor som vägrar vänja sig och som ser möjligheter i nya samarbeten.
Vem tar innovationen vidare?
Vi har träffat flera. Ovako till exempel. Stålföretaget i Hofors släpper ut förhållandevis lite koldioxid i sin tillverkning tack vare att den är skrotbaserad, men när stålet ska valsas eller smidas sker värmningen i gasolugnar. Att gå från gas till elektrisk värmning är ett steg. Nu har Ovako tillsammans med Linde Gas AB även tagit fram en lösning för att värma sina ugnar med vätgas istället. Piloten lyckades, lösningen är skalbar och bara att börja användas även av andra företag. Det enda som krävs nu är finansiering, eftersom investeringen är för stor för Ovako att ta själv. Vem ser affärsmöjligheterna? Vem vill trycka på knappen tillsammans med Ovako?
Billerud Korsnäs Paper bottle project är ett annat spännande samarbete mellan flera olika företag. Bakom projektet står en rad människor som vägrar vänja sig vid vad världens hysteriska konsumtion av plastflaskor gör med miljön. ”De gör det ju för att tjäna pengar”, tänker du kanske. Och ja, såklart. Det är ju det som är hela tricket! Om det finns pengar att tjäna på att göra gott, så kommer det att hända, för det är precis vad entreprenörer gör allra bäst.
För det krävs att man tittar upp från sin solstol vid permafrostens rand och funderar ett varv till på vad man kan göra, var det finns möjligheter.
