Vi brukar säga att vi söker efter hopp. Det behövs verkligen i dessa dagar, men ibland är det svårare än annars. Jag (Katja) känner en stor frustration över att klimatomställningen går för långsamt, men kanske allra mest över att det finns de som påstår att det saknas vetenskapligt stöd för att det över huvud taget råder en klimatkris. Jag vill varna redan nu om att den här läsningen kommer att bli lång. Inte för att jag saknar orken att skriva kort och koncist, utan för att jag inte längre har orken att vara tyst.
Varför behöver vi kunna skilja på fakta och åsikt?
Har du sett The Social Dilemma på Netflix? Om inte så är det ett bra ställe att börja för att få syn på problemet. Dokumentären handlar i stort om att de allra flesta idag har möjlighet att kommunicera vad som helst till i princip vem som helst. Men det är inte det som är problemet, utan problemet är att detta allt för ofta sker med förbehållet ”Jag har rätt till min egen åsikt” för att skydda felaktiga uppfattningar som borde ha övergetts.
Låt oss börja med att definiera vad som är fakta och vad som är en åsikt. Ni kan säkert det här, jag vet, men jag tror att det finns en poäng i att reda ut det här gemensamt. Att definiera fakta är oftast den enkla biten. Så vi börjar där.
Triviala exempel på fakta är:
- 1+1=2
- Det finns inga kvadratiska cirklar
- Jorden är rund, det vill säga inte platt. Den kretsar kring solen och inte tvärtom
Fakta, som också brukar benämnas som kunskap, är helt enkelt något som majoriteten har enats om eftersom det finns en vetenskaplig metod som objektivt bevisar huruvida något är sant eller inte. När det kommer till att definiera vad som är en åsikt blir det lite mer komplext. En åsikt, även kallat allmän uppfattning, lämnar utrymme för viss osäkerhet och subjektiv tolkning. En åsikt kan även komma att ändras eller revideras över tid.
Platon delar upp åsikter i tre olika kategorier:
- Personliga preferenser är åsikter som beror på smak och tycke, som till exempel favoritmat eller typ av humor. Thaimat är godare än kinesisk mat är ett exempel. Att börja argumentera med någon om en åsikt i den här kategorin är ofta rätt meningslöst. Alla vet ju redan att thaimat är godare…
- Åsikter som baseras på fakta, men styrs av etik och moral. Ett bra exempel på detta är när en grupp människor ställs inför problemlösning. Gruppen kan vara överens om den fakta som finns tillgänglig för att lösa problemet men ha olika åsikter om vilken typ av åtgärd som ger det bästa resultatet. Mycket politik hamnar inom den här kategorin och inte minst klimatpolitiken. Vi står inför en klimatkris och kärnkraft kommer att lösa problemet är ett exempel, medan Vi står inför en klimatkris och behöver en balans mellan flera förnybara energislag är ett annat.
- Åsikter om rena faktafrågor där det faktiskt finns ett rätt svar. Dessa åsikter förs fram baserat på faktisk information eller data och med hjälp av vetenskapligt baserade studier är det möjligt att ta reda på det rätta svaret. Dessa åsikter går således att argumentera för och ju mer kunskap som finns desto säkrare blir man i sin åsikt. Jorden är platt och klimatkrisen saknar vetenskapligt stöd är två exempel i den här kategorin där vi idag kan bevisa att detta helt enkelt inte stämmer.
Nu när vi vet skillnaden mellan fakta och åsikt, vad är problemet? Allt för ofta tas åsikter i den andra eller tredje kategorin implicit för att vara obestridliga på samma sätt som personliga preferenser. Det vill säga, trots att fakta om jordens form såväl som människans påverkan på klimatet är överväldigande så anser flat earthers och klimatförnekare att det är fullt rimligt att vara av en annan åsikt.
Konspirationens lockelse
Maria München, svensk författare och kulturjournalist, reflekterade för några år sedan i Sveriges Radio över konspirationens lockelse och fara. Hon lyfter att det kan bli en personlig tragedi när någon sugs ned i ett träsk av felföreställningar, exempelvis om att jorden är platt. Hon nämner också att när det enbart rör sig om några enstaka personer så är de inget större hot. Men när många personer delar samma faktaförnekande åsikter finns det skäl till oro. Detsamma bör gälla klimatförnekare. Men det är enbart min åsikt, för att förtydliga.
Maria lyfter även en annan mycket intressant aspekt. Att hålla sig fast vid att jorden är platt och universums centrum kan kännas betydligt tryggare än att acceptera att vårt klot snurrar fram i en hisnande fart runt solen. Rädsla kan alltså få personer att hålla fast vid en uppfattning, hur galet det än må låta. Det får mig att börja fundera över att det kanske inte handlar om att vässa sina argument eller presentera ytterligare vetenskapliga fakta, för att nå fram till klimatförnekare, utan att vi behöver skapa en större trygghet och tillit till den vetenskapliga fakta som redan finns.
När Elsa Widding, SD-politiker, tog tillfället att under sitt första riksdagsframträdande framföra åsikten att klimatkrisen saknar vetenskapligt stöd så kan man fundera på hennes avsikt. Har hon missat alla de hundratals oberoende forskare som står bakom IPCC:s rapporter? Ni vet, de som sammanställer världens samlade vetenskapligt publicerade klimatforskning. Anser hon att det går att bortse ifrån deras forskning och i så fall varför? Är hon rädd för vad klimatkrisen innebär, har hon onda avsikter, eller kan det till och med vara så att hon vet något som alla dessa forskare inte vet?
Har jag lagt fem år av mitt liv på att studera hokus pokus?
Det sistnämnda skulle innebära att jag och mina kursare, tillsammans med alla människor och företag som fortsätter att kämpa för ökad hållbarhet, är fullständigt lurade. Att jag lagt över fem år av mitt liv på att studera hokus pokus. Det är dock inte mycket som pekar på det. Den samlade forskarkåren är alltför överens för att jag ens ska överväga det alternativet. Men vilken outhärdlig tanke om det nu skulle vara så.
Har klimatförnekare rätt till sin åsikt? Absolut, luften är trots allt fri. Men att ha rätt till sin åsikt är inte samma sak som rätten att framföra sin åsikt som om den vore fakta. Kan vi inte vara överens om det? Det blir missvisande eller rent utav vilseledande. Jag tror att det är viktigt att fråga klimatförnekare varför de anser att de har rätten att framföra egna åsikter som motsäger vetenskapliga fakta; att visa att man genuint vill förstå just det ökar förhoppningsvis chanserna att samtalet blir betydligt mer givande för båda. Min stora farhåga just nu är att om vi inte kan enas om huruvida vi står inför en klimatkris eller inte, hur ska vi då kunna enas om vilken riktning vi ska ta för att som samhälle utvecklas hållbart? Tiden räcker helt enkelt inte till.
