– Ursäkta, men kan du ta med dig pallen och den här jättetunga träskivan när du åker?
– Nejnejnej, de ingår i priset. Hej då!
Jaha, där stod vi i dieselångorna med en pall och en jättetung träskiva. Dessutom massor av plast, tejp och stora mängder fluff av obestämd art. Längst där inne, ett skrivbord och en whiteboard. Knappt hälften av det vi hade beställt alltså. Vi frös lite där vi stod eftersom det blev så hetsigt alltihop. Leveransen som skulle komma imorgon eller möjligen dagen efter kom nu, helt utan förvarning. Vi började dra lite plan- och håglöst i plasten. Vi stod ju trots allt mitt i vägen för alla andra som ville komma in på Sandbacka Science Park. Just ja, det är pandemi. Inte så många som vill in, men ändå, en och annan som ändå behövde klättra över vårt berg av trä och plast.
För att göra en lång historia kort så beställde vi begagnade möbler till vårt utökade kontor. Från Stockholm eftersom den lokala leverantören inte hade tid eller lust att svara på mejl. Det man kan sluta sig till efter det här äventyret är att begagnat-marknaden har en lång väg att gå innan den blir rimlig. För om vi ska komma någonstans i cirkulariteten så behöver vi få gemene man att tänka begagnat först. De allra flesta gör inte det idag. Man tänker IKEA, Kinnarps eller något annat självklart. Nytt.
Men vart tar alla kontorsmöbler vägen när företag gör om? Svaret är tyvärr ofta att det slängs på tippen. Enligt ett examensarbete från Lunds universitet köper vi möbler för omkring 26 miljarder kronor årligen i Sverige, varav det mesta slängs bort efter bara några års användning. Anledning: det saknas kunskap och incitament att göra annorlunda, samt att vi gärna gör som vi alltid har gjort. Det är ju enklast så. Och billigast.
I veckan röstade miljöutskottet i EU-parlamentet ja till förslaget på ett bindande mål för återvinning och att Europa ska ha en helt cirkulär ekonomi senast 2050. Sverige har också en Handlingsplan för cirkulär ekonomi (från 9 juli 2020). En handlingsplan är bra. Men vi måste ändra beteende. Och för att ändra beteende så behöver det vara enkelt, smidigt, förmånligt och attraktivt att handla begagnat.
Tänk efter själv – hur tänker du spontant när du ska köpa något? Nytt eller begagnat? Nytt, eller hur? Det är ju så vi alltid har gjort, och det är ju så enkelt och billigt.
Hur ändrar vi på det? Är det orimligt att använda samma webbutik, samma lokaler och samma distributionssätt för begagnade som för nya möbler? Eller hur gör vi det naturligt, billigt och smidigt för folk att välja begagnat som första alternativ?
Och det borde vara givet för ett företag som säljer begagnade möbler att ta tillbaka pall och jättetunga träskivor och återvinna dem. Nu har vi två sådana konstruktioner i vår ägo, eftersom leverans nummer två var en skrämmande kopia av leverans nummer ett. Massor av förpackningsavfall, noll förhandsinformation om leveranstid, samt pall med fastskruvad jättetung träskiva. De ingick nämligen i priset även i leverans två. Omöjliga att truga med transportören.
Varför är det inte lönsamt att ta tillbaka dem? Varför är det billigare att köpa nya?
Kontorsmöblerna är som nya. Vi är väldigt nöjda med dem, men jösses vilken cirkus.
Någon som behöver två pall av prima virke med fastskruvad (jättetung) skiva? Hämtas gratis på Sandbacka Park.
Bilden… ja, du får ha överseende med den. Jag hittade ingen bättre. Men lite cirkularitet andas den väl ändå? Det går iallafall runt runt, som livet i stort.
