På vägen mellan busshållplatsen vid Mossvägen och vårt kontor i Sandviken breder ängen på bilden ut sig. Fin va? Tyvärr är både den rosa jättebalsaminen och det kanadensiska gullregnet listade på EU:s förteckning över invasiva arter och ska därmed bekämpas till varje pris. De tar ju annars herraväldet över hela ängen och driver bort eller förstör livsbetingelserna för allt annat levande – precis vad man kan förvänta sig av invasiva arter.
Vad är en invasiv art?
Så här säger Naturskyddsföreningen: För att en främmande art ska kallas invasiv, måste den uppfylla flera kriterier. Gemensamt för alla främmande invasiva arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids för att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka. De kan i värsta fall påverka hela ekosystem just genom sin massförekomst.
Ja, det låter onekligen som något man till varje pris vill undvika.
Det sjätte massutdöendet
Jag läser just nu Patrik Svenssons fantastiska bok Ålevangeliet och konstaterar dock snabbt att varken det kanadensiska gullregnet eller jättebalsaminen utgör den största risken här. Inte ens lupinerna, mördarsniglarna eller de på listan nyligen tillagda japanska träddödarna.
I boken pratar Patrik om det sjätte massutdöendet; det som pågår mitt framför ögonen på oss, där stora mängder djur- och växtarter dör ut i snabb takt runt om i världen. Han jämför det med övriga fem massutdöenden – det sista skedde för 65 miljoner år sedan; då rök bland annat dinosaurierna. Det som är gemensamt med alla de tidigare fem är att utdöendeprocesserna pågick under miljontals år. Så är inte fallet med det sjätte som sker exceptionellt snabbt. Men inte bara det:
…det som verkligen gör det pågående massutdöendet unikt är att det för första gången i livets historia faktiskt finns en levande förövare. Den skyldige är inte en himlakropp, inte kontinentaldrift eller vulkanutbrott, utan en varelse. En enda av alla de arter som bebor planeten har tagit herraväldet över den, och som följd orsakat en massiv förstörelse av alla andra arters livsmiljöer. Den har lyckats förändra inte bara jordens yta utan också dess atmosfär. Ingen annan art har någonsin varit i närheten av att utöva den sortens påverkan på livet. På olika former av liv. På allt liv.
Från Patrik Svenssons Ålevangeliet, Albert Bonniers Förlag
Han får det att låta poetiskt, nästan vackert, men den mest invasiva av arter måste ju ändå vara människan.
