Du vet när man springer omkring och förfasar sig över att hemmet har invaderats av möss, innan man lättat konstaterar att de misstänkta muslortarna i själva verket är granulat från en konstgräsplan nära dig. Känner du igen dig? Hos oss på Greengoat är det just nu endast en get som ägnar stora delar av sin lediga tid åt att sopa granulat, men vi har alla varit där.
Anledningen till att vi snöat in på konstgräs har dock väldigt lite med målvaktssonen Sund att göra; mer med ett forskningsprojekt vi jobbar i: Mistra Sport & Outdoors. Här kan vi snacka om komplexitet. Genom att tussa ihop ett 20-tal forskare inom olika områden med myndigheter och ett stort antal intresseorganisationer försöker projektet kartlägga idrottens och friluftslivets avtryck på klimat och miljö, men också hur man kan öka hållbarheten. Mitt i allt detta finns vi med för att underlätta samverkan i de olika forsknings- och intressegrupperna.
Lika mycket konstgräs som hela Göteborg
Om vi återgår till konstgräs är det ju väldigt positivt att slitstarka konstplaner kan användas mer och längre, oberoende om du bor i Karesuando eller Barcelona. Det är demokratiskt helt enkelt. Men enligt Naturvårdsverkets rapport Mikroplaster i miljön finns det bara en aktivitet som släpper ut mer mikroplaster i Sverige än konstgräs och det är biltrafiken. Vår Mistrakollega Judith Waller är doktor i materialvetenskap på Mittuniversitetet. Hon berättar att det finns 264 km2 konstgräsplaner i Europa idag och om utvecklingen fortsätter som den har gjort hittills kommer vi att ha lika stor yta konstgräsplaner 2028 som hela Göteborgs kommun. Beställargruppen för konstgräs (Bekogr) gör sitt bästa för att sprida kunskap, erbjuda verktyg och på alla sätt underlätta för kommuner och andra som handlar upp konstgräs att göra det på ett hållbart sätt.
Fyra nya konstgräsplaner till Sandvikens kommun
Sandvikens kommun har precis handlat upp fyra nya konstgräsplaner och vi var förstås nyfikna på hur de hade tänkt i miljöfrågan, så vi ringde Johanna Bergström som är byggprojektledare för de fyra nya planerna. Förutom att hon var såväl påläst, erfaren som driftig tog hon sig också tid att berätta för oss om sina planer och det visade sig att vi inte alls behöver oroa oss över vår kommun när det gäller konstgräs.
”Kommunen har bestämt att vi ska uppfylla de högsta miljömålen som går att uppfylla. Fotbollsklubbarna har begärt SBR-granulat, men utöver det har vi utgått helt från Bekogr’s upphandlingsnivå Spjutspets”, berättar Johanna.
SBR är tillverkade av återvunna bil- och maskindäck och helt återvinningsbara. Problemet är, precis som med allt annat granulat, att de lätt försvinner från planen med skor och kläder och hamnar överallt där det inte ska vara. I folks vardagsrum till exempel. Deras påverkan på naturen är inte heller helt klarlagd, så därför fanns det med en rad krav från Sandvikens kommun på åtgärder för att behålla dem på planen.
Johanna berättar att det bara kommer att finnas en in- och utgång till varje plan, med en borststation som både spelare och publik måste gå igenom. Där samlar man upp granulatet och återanvänder det på planen. Dessutom kommer det att finnas ett vattentätt skikt under planen där vattnet silas och granulatet samlas upp innan vattnet sköljs ned i dagvattnet.
De första tre planerna är planerade att öppna i juni, medan den fjärde öppnar i slutet av sommaren. Dagens gräsplaner är oftast stängda för allmänheten för att spara på gräset, men dessa kommer att vara öppna dygnet runt för spontanidrott. Det är ytterligare en uppsida.
Grymt jobbat, Sandvikens kommun. Vi är stolta över er!
Faktaruta: Det här är Mistra
När Löntagarfonderna avvecklades 1994 fick ett antal forskningsstiftelser del av fondernas kapital. Mistra var en av dem. De fick ansvar att utveckla området miljöstrategisk forskning och bidra till att lösa viktiga miljöproblem i samhället. Tanken var att pengarna skulle räcka i tio år, men Mistra har lyckats få pengarna att växa genom att investera i fonder med tydlig miljöprofil, så kapitalet är idag större än vid starten, samtidigt som man investerat många miljarder i olika program.
