”Det är inte ett slöseri med resurser, det är ett slöseri med mark. CLIMB har kommit till som ett verktyg för sparsamhet.” Så avslutade Anders Enetjärn, Ecogain, eventet på Näringslivets hus där huvudnumret av lanseringen av CLIMB: ett verktyg för att mäta biologisk mångfald.
Naturvårdsverket definierar biologisk mångfald som livets många olika former på jorden. Det kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns och innefattar allt i naturen. Biologisk mångfald handlar med andra ord om variation; dels variation i de olika typer av ekosystem och livsmiljöer som finns på jorden – exempelvis fjäll, skog och hav, dels inom ekosystemen och livsmiljöerna i form av olika arter, både inom växt- och djurriket. Inom varje art finns det i sin tur ytterligare genetisk variation – varje älg eller björk ser inte likadan ut.
Vad är egentligen hotet mot den biologiska mångfalden?
Okej, det är coolt. Men varför pratas det så mycket om biologisk mångfald och hotet mot den? Hotet kommer helt klart från oss människor. Trots att vi är helt beroende av ekosystemen och den biologiska mångfalden utarmar vi den i snabb takt. Man kan säga att biologisk mångfald ger oss människor en väldig massa saker som vi inte tänker på. Många av våra mest använda mediciner utvinns från naturen – exempelvis morfin och acetylsalicylsyra (Aspirin). Det uppskattas att ca. 70% av cancerläkemedlen är naturbaserade. Dessutom är vissa ekosystem speciellt viktiga som skydd vid extremväder eller naturkatastrofer – våtmarker kan svälja enorma mängder vatten vid översvämningar eller skyfall, mangroveskogarna har en fantastisk förmåga att skydda kustsamhällen mot tsunamis. Syre, vatten, mat och virke är ytterligare exempel på livsuppehållande funktioner som naturen förser oss människor med dagligen. Biologisk mångfald är grunden till hela människans existens och välfärd.
Med detta i beaktande borde det ju vara en prioritet att bevara den biologiska mångfalden?! Hm, nja… Vår glupande efterfrågan på mark, energi och vatten tär hårt på den. Vårt produktions- och konsumtionsmönster leder till:
- Förstörda livsmiljöer (till exempel genom att vi skövlar skog)
- Överexploatering av arter (torsken är ett exempel på art som vi nästan har utarmat helt)
- Klimatförändringar (korallrev påverkas starkt negativt redan vid en grads temperaturökning till exempel)
- Föroreningar som mikroplaster i haven
- Invasiva arter (arter som flyttats med människan från sin ursprungliga miljö till nya omgivningar där den snabbt tar över. Invasiva arter kan helt slå ut inhemska arter)
Nu tänker du kanske: vad gör det om vissa arter försvinner då? Det finns ju så många? Arter har ju dött ut förr? Det korta svaret på det lyder: ja, men aldrig i den här takten. Biologisk mångfald är som en tät väv av ekosystem, arter och genetik som stödjer livet på jorden. Vi människor är på god väg att skapa ett stort hål i den väven, vilket skapar obalans i systemet. Därför bör biologisk mångfald vara på allas agenda. Vi brukar säga att ”det som mäts blir åtgärdat”, men hur mäter man biologisk mångfald?
CLIMB: ett nytt verktyg för att mäta biologisk mångfald
Vi var många som rest till en strålande vårdag i Stockholm för att lyssna på presentationen av ett efterlängtat verktyg för att mäta biologisk mångfald: CLIMB. Verktyget är inte det första i sitt slag, men utlovas som det mest användarvänliga alternativet som fortfarande fångar komplexiteten som är biologisk mångfald. CLIMBs föregångare, Biodiversity Metric, är framtagen av Defra och används idag på flera platser i Storbritannien inför olika typer av markanvändning. Dr. Julia Baker, som haft en central roll vid framtagandet av Biodiversity Metric förklarade att det man vill uppnå med att mäta biologisk mångfald i projekteringsfasen är Biodiversity Net Gain (BNG) som innebär Development that leaves biodiversity in a measurably better state than before. Genom att mäta den biologiska mångfalden inom ett område innan markanvändning påbörjas, kan naturen få vägleda i hur projektet ska växa fram. Kanske krävs en omplanering av vald plats, eller kompensation för intrång i naturen på annan plats i närområdet.
Ett annat syfte med att mäta biologisk mångfald handlar om bevarande snarare än kompensation. Detta är något som SLUs Aleksandra Holmlund forskar på. Hon menar att om vi använder oss av koldioxidkrediter borde det rimligtvis gå att göra sak med biokrediter. Biokrediter skulle kunna tjäna som en icke statlig finansiering för bevarandet av biologisk mångfald, något som är en het fråga inom skogs- och jordbruket i Sverige. Biokrediterna skulle behöva vara en mätbar, verifierbar enhet av biologisk mångfald som exempelvis hektar eller år. Till skillnad från Storbritanniens mätinstrument Biodiversity Metric är målet med biokrediter inte att uppnå netto noll förlust, utan snarare att bidra med en positiv utveckling för biologisk mångfald.
Hur används CLIMB?
CLIMB är ett verktyg som enkelt beskrivet kan användas för att ”mäta natur”. Mer konkret är verktyget en metod för att beräkna biodiversitetsenheter inom ett område, vilket görs med hjälp av SIS-standarden för naturvärdesinventering.
CLIMB består av tre beräkningsmoduler: nuläge, planerad påverkan på plats och planerad påverkan på annan plats. Med hjälp av naturvärdesinventeringens information om naturvärden på olika platser i Sverige, kan CLIMB producera biodiversitetspoäng (BP) för specifikt valda områden. Förutom naturvärde baseras poängen på vilken typ av påverkan som planeras och eventuell kompensation på samma eller annan plats. Syftet med att beräkna BP är att enkelt skapa sig en överblick över:
- Vad har vi för naturvärden idag?
- Hur kommer den planerade aktiviteten/projektet påverka dessa naturvärden?
- Vad kan vi som företag vidta för åtgärder för att minska förlust, stärka förbättringar eller skapa ny natur?
Användningsområden av KPI:er för biologisk mångfald (förlust eller vinst) kan exempelvis mätas per:
- Installerad effekt vind- eller solenergi
- Kilometer väg, kraftledning eller annan infrastruktur
Tanken är att det ska bli enklare att ge biologisk mångfald ett konkret värde som kan användas i planeringsfasen inför markanvändning, exempelvis vid tillståndsansökningar och projektledning.
Det är dags att vi börjar tänka till innan vi projekterar för markanvändning, och slutar slösa på vår mark. Förhoppningsvis kommer det inom en snar framtid vara lika självklart att mäta biologisk mångfald som koldioxidutsläpp. Kanske kan CLIMB vara ett steg i rätt riktning?
Vill du veta mer om CLIMB, biologisk mångfald eller ekosystemtjänster? Kontakta Emma hos oss på Greengoat eller gå in på https://climb.ecogain.se.
