Det är tid för tillit och trygghet, säger Bodil Jönsson och Åke Åkesson i sin bok med samma namn. De menar att vi i vår del av världen fått det så bra ställt efter industrialismen att vi inte riktigt märkt vad det har kostat oss.
För det har kostat, och vi ska inte ens prata om miljö och klimatförändringar den här veckan, utan om hållbara människor. Förutom att vi har fått det bättre ekonomiskt de senaste 150 åren har något nämligen hänt med vår tillit och trygghet.
En känsla av otillräcklighet
Det har kanske en del med vår tidsuppfattning att göra. Vi springer runt som yra höns och hinner knappt släcka de bränder som uppstått innan det börjar fräsa från nya. Psykisk ohälsa, stress, otillräcklighet och en ständig känsla av att ligga lite efter präglar vår tid.
På Facebook får vi veta hur lyckliga och framgångsrika alla andra är och vi ställer högre och högre krav på oss själva. För vem annars är det som ställer krav på att du ska kliva upp i ottan, springa tre mil före frukost och njuta av ditt egenbakade surdegsbröd i sommarmorgonens motljus medan du tar en selfie och lägger upp i alla sociala medier? För medan vi har fullt sjå att försöka skaffa oss lyckade liv så är det ju bra om alla andra tror att vi redan är där.
Beslut i enlighet med värderingar
Vad är det för trams? Orkar vi ens lyssna på våra värderingar längre, eller låter vi Twitterflödet bestämma vad som är rätt och fel? Hinner vi ens vila och återhämta oss; fråga oss varför vi gör de val vi gör, jobbar med det vi jobbar med, lever de liv vi lever? Nej, vi går in i väggen istället. Då får man vila, för då finns det inget alternativ.
Det är inte arbetsplatsernas fel att det har blivit så här, i alla fall inte enbart. Men arbetsgivare är beroende av att medarbetarna gör sitt jobb, att vissa är kreativa och att andra kan leda sina kollegor på ett hållbart sätt. Så, hur gör man för att skapa förutsättningar för människor att utvecklas på ett hållbart sätt?
Hållbara människor
Något man kanske inte tänker på i första hand är att hållbarhetsrapporten kan hjälpa oss på vägen. Hur kan ett torrt och standardiserat dokument vara till någon nytta över huvud taget, tänker du kanske. Någon sa häromdagen att ”den enda målgruppen för vår hållbarhetsrapport är revisorerna”. Vi håller sannerligen inte med. Tvärt om vill vi hylla hållbarhetsrapporten, ja, rent av lyfta den till skyarna. Inte som dokument, men som arbets- och utvecklingsverktyg.
Det rapporteringsverktyg som allt fler arbetar med är Global Reporting Initiative (GRI). Förutom att den ger struktur, helhet och jämförbarhet, så hjälper den till att fokusera på de frågor som är viktiga för just ditt företag. Det finns ett helt avsnitt i den för social hållbarhet (GRI 400) där allt från hälsa och säkerhet till jämställdhet och inkludering ingår. Du väljer ut de delar som är väsentliga för just ditt företag, som du sedan mäter och redovisar. Det ger tydlighet i vad som är viktigt för ditt företag och hjälper till att välja aktiviteter som leder till förbättringar.
Kommer det att hjälpa medarbetarna att sova bättre på nätterna? Får vi ned sjukskrivningarna och upp innovationskraften? Kan hållbarhetsrapporten verkligen göra oss lyckligare som rubriken så kaxigt utlovar? Kanske, även om vi kanske dramatiserar en smula. Att börja jobba med den sätter åtminstone fokus på vad som är väsentligt och hjälper företaget att fokusera på det.
Vi berättar gärna mer om GRI, väsentlighet och hållbarhetsrapportering som vägen till ett effektivt hållbarhetsarbete vid tillfälle. Hör av dig!
