Vad innebär ett sådant beslut? Det finns många svar på den frågan och vanligtvis ingår inte generell bolagsstrategi och riskhantering i dessa svar, men vi vill gärna utforska det spåret.
Vi pratar ofta om manöverutrymme med våra kunder; alltså vad man behöver ha koll på i sin omvärld för att skapa så stort manöverutrymme som möjligt, oavsett om man ägnar sig åt pressgjutning av aluminium, IT-frågor eller försäljning av damtofflor. Det kan handla om teknisk utveckling, förändrade lagar och regler, nya hungriga konkurrenter med mer attraktiva affärsmodeller och mycket annat. Något som sällan plockas upp i en sedvanlig SWOT-analys är dock mänskliga värderingar och social påverkan. Det är här Friskis&Svettis beslut kommer in i bilden.
För vad händer när tillräckligt många människor tycker att nu får det vara nog? När medarbetarna inte vill förknippas med sitt företag längre för att det inte tar ansvar, när kunderna vänder sig till konkurrenten istället – inte för att din produkt eller tjänst är sämre eller dyrare, utan helt enkelt för att ditt företag inte tar ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter? Då minskas det där manöverutrymmet ordentligt.
Det började med en engagerad medlem som fick nog
Vi tar det från början, och det började med Petra Palmén, en ganska vanlig affärsutvecklare vid den här tiden, som regelbundet tränade (och fortfarande tränar) på Friskis&Svettis. Hon gillar deras värdegrund och arbetssätt, men tyckte att det skavde rejält med deras ständiga reklam för träningsresor med flyg. För 2,5 år sedan bokade hon ett möte med verksamhetsledaren och chefen för Reseklubben och berättade vad hon tyckte. Sedan skrev hon en motion. Sedan skickade hon insändare, pratade med andra medlemmar, bokade fler möten, gick på lokala stämmor och fick så småningom igenom förslaget på årsstämmorna i Östersund, Göteborg och Uppsala 2020. Sedan höll hon andan inför Riks årsstämma 2021.
Det blev nej. Men Petra är inte den som ger upp och vid det här laget var hon långt ifrån ensam.
– Fler och fler inser att klimatfrågan är akut och att vi alla måste hjälpa till för att minska utsläppen. Det handlar ju inte om att sluta med träningsresor, utan bara att sluta med det mest skadliga färdmedlet, berättar Petra.
Och på årsstämman den 16 mars 2022 togs beslutet att sluta med träningsresor med flyg. Det var förstås inget enkelt beslut, men det landar mjukt i ett av Friskis&Svettis fyra värderingar: Friskis&Svettis är en modig utmanare som ständigt hittar nya och bättre vägar.
– Att välja bort flyget på träningsresor blev en naturlig följd av att många lokalföreningar runt om i landet redan hade fattat det beslutet. Förslaget lades fram av Riks styrelse på årsstämman och röstades igenom med majoritet. För Friskis är hållbarhetsfrågan alltid aktuell. Och framför allt bidrar vi varje dag till en hållbar utveckling genom fler och roligare träningsupplevelser, säger Susanne Jidesten, Generalsekreterare på Friskis&Svettis Riks.
Risker och möjligheter med att gå före
För modigt är det. Många vill träna med medelhavssand mellan tårna och tänker inte nödvändigtvis på klimatförändringarna när de bokar sin resa. Så länge konkurrerande träningsresearrangörer erbjuder flygresor så tar förstås Friskis&Svettis en risk att medlemmarna väljer en annan arrangör. Men den som har koll på sitt manöverutrymme inser att det är en tidsfråga innan mänskliga värderingar och social påverkan gör att träningsresor som går att nå med tåg känns betydligt rimligare, och att den som gått före och visat vägen drar det längsta strået.
– Det handlar om kunskap, men också att få insikten att landa i handling. Beslutet att sluta med flygresor visar på ett starkt ledarskap hos Friskis&Svettis och kommer att bidra till att fler gör kopplingen mellan klimatförändringarna och sina egna handlingar, säger Petra.
Hon ägnar en stor del av sin vakna tid åt att hålla föredrag, utbildningar och kurser i regi av den ideella, politiskt obundna föreningen Klimataktion för att få fler att vakna upp och förstå vad som pågår och hur vi alla kan bidra. Hon berättar att hundratals människor bidragit med sitt engagemang i att påverka Friskis&Svettis och vill gärna lyfta några: Boel Vallgårda och Marianne Olof-Urs i Uppsala, Henrik Garbergs och Tineska Carlesson Magalhaes i Göteborg, Mikael Jönsson i Östersund och Maria Palselius och Erik Huss i Stockholm.
Riskhantering, återigen
Vad kan vi då dra för slutsatser av Friskis&Svettis beslut ur ett riskhanteringsperspektiv? Först och främst att inte underskatta mänskliga värderingar och sociala normer i riskanalysen. Ju större medvetenheten ökar, desto mindre blir acceptansen för bristande ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.
När Kantar Public genomförde en internationell studie i slutet av 2021 visade det sig att en stor majoritet av respondenterna känner oro för klimatförändringarna. Spanien ligger i topp, tätt följt av Singapore, Polen och Frankrike. Hälften av de som svarade anser att stora företag behöver ta större ansvar för miljö-och klimatfrågor. Ansvarskänsla, medvetenhet och mod är exempel på aspekter som värderades högt när de fick frågan vad som krävs för att företagen ska engagera sig bättre i miljö- och klimatfrågor.
Med det sagt tror vi att Friskis&Svettis beslut att sluta med flyg på sina träningsresor påverkar på många plan – ökad medvetenhet, fler som gör kopplingen mellan klimatfrågan och sina egna handlingar, men också fler som kommer att ställa krav på sina arbetsgivare och välja bort leverantörer som inte tar ansvar.
