En närstående bestämde sig för att bjuda den sportlovslediga barnaskaran på blodpudding häromdagen. Protesterna var oväntat högljudda och argument av typen ”Det där var ju sånt man åt på den tiden när rökning fortfarande var nyttigt” haglade. Vi som levde på den tiden då rökning fortfarande ansågs nyttigt VET ju att det är nyttigt med blodpudding, eller hur? Vi ifrågasätter inte det. Men om man läser innehållsförteckningen kan man konstatera att den mest innehåller mjöl och socker – ungefär lika mycket socker som glass faktiskt.
Det var precis det som Hans Rosling pratade om när han med ballonger och diagram visade hur världen utvecklats medan vi människor fortsätter att tro (veta) att blodpudding är något av det nyttigaste man kan sätta i sig.
Att veta saker och kunna basera sina beslut på denna nedärvda kunskap har fungerat som en nödvändig överlevnadsstrategi i hundratusentals år. Det är kanske det som gör att mänskligheten är helt vilse just nu. Det har blivit komplext; ryggmärgsreflexen är satt ur spel. Den som tvärsäkert säger att vi har överskott på el har rätt på ett sätt, men fel på ett annat. Samma sak med den som lika tvärsäkert påstår motsatsen. Munskydd eller inte mot Covid, arbetslöshetssiffrorna – för höga eller för låga, golfströmmen – starkare eller svagare? Man kan ta mig tusan inte ens vara säker på att drunkna om man badar direkt efter maten längre. Inte konstigt att folk stänger in sig i små åsiktsbubblor med människor som har samma verklighetsbild, oavsett hur verklighetsfrämmande den må vara.
Aldrig förr har behovet av enkelhet och tydlighet varit större. Som företagsledare har man inte utrymme att ta till sig hela paletten av omfattande forskningsrapporter och mångfacetterade perspektiv för varje enskilt beslut. Ge mig en siffra som går att jämföra med något. Det är samma sak för investerare, banker, inköpschefer och många andra som behöver ta beslut. De flesta alltså. Behovet av att kunna fatta välgrundade, snabba beslut är lika stort idag som för 100 000 år sedan, men när vi nu inte kan lita på att blodpudding är nyttigt längre krävs något annat än nedärvd, tvärsäker kunskap.
Det är därför vi anar att livscykelanalysen (LCA) blir årets julklapp. Jag ber om ursäkt över att det tog så länge att komma ikapp rubriken, men det är som sagt komplicerat.
Vad är en livscykelanalys?
En livscykelanalys visar en produkts miljöpåverkan rakt igenom hela värdekedjan – eller så långt du bestämmer dig för att mäta. När du har den på plats går det att se var i värdekedjan du har mest påverkan och hur olika val påverkar miljön. Materialval, transportsätt, luftmotstånd, hur lätt den är att reparera, återanvända, återvinna och så vidare. Ett gyllene verktyg för att skapa bättre produkter alltså.
Från och med nästa år har byggindustrin krav på sig att redovisa miljöpåverkan för nya byggnader. Det betyder att byggarna behöver redovisningar från sina leverantörer, som behöver redovisningar från sina och så vidare. Det är ingen vidare långsökt tanke att andra branscher snart följer efter. Då krävs en miljövarudeklaration (EPD) och den bygger på en livscykelanalys.
Vare sig du ser en livscykelanalys som ett verktyg för innovation och beslutsfattande eller om du helt enkelt fått krav på dig att lämna in en miljövarudeklaration så finns det således mycket som talar för att det kommer att stå LCA eller EPD på din önskelista inom kort.
Har du redan insett behovet? Vi hjälper dig att reda ut begreppen.
Bilden får tolkas enligt egen fantasi. Skrivgeten tänker på Don Quijote, livscykler och välgrundade beslut, allt i en salig röra.
